glittrande dramatisk / grå och apatisk

          jag / reser –
  (söker – finner aldrig)
ett övergripande
    ö v e r g r e p p:
        (underliggande under)
våldtagen av stormen trygg
     i regnets famn;

högre än himlen lättare än fågeln
       (ett hjärta –)
   av kolsyresnö apatiatrofi
        som ett moln / genom dina tankar
 genom minneskorridorer utan slut
en trasig skugga – en själ i bitar
         (ett skriande trasigt ansikte)

om hemma är där hjärtat är vad gör man
     vad fan gör man då om man är liksom
              (tom och ensam)
       hemlös och utan hjärta
blott en kopia av ett fax av en bild
           av osynligheten –



       som granatsplitter;
           sprucket glas i motljus –
         jag är / ofattbarn
                o b r y t b a r n :
   skendöd ur en ofruktsam livmoder
        en själlös cancer
hos ett lik som redan förmultnat –
      (en dödsdömd kropp som
              aldrig riktigt var min egen)

oskyddad i överkänselns baksug
       (sökandes tomheten)
    i hennes rum av ruttna sommardagar
      (i mitt bortglömda ansikte:)
            i n s e k t s g ä s t a b u d

        jag / reser
    (söker – finner aldrig)
        en ensam vandrare
 genom skuggans / tankar genom skuggan:

         men du förstår ju inte
  (kommer aldrig förstå – minnen)
minnen är det enda som finns kvar
            (sedan, efter att du levt)
        eller som jag bara– 
 bara skitit i allt och stängt in
    alla år i ett rum med mjuka väggar

          jag / reser
   (söker – finner aldrig)
            en ensam vandrare
    på jakt efter ögonblick
         på jakt –
  efter tid som redan förflutit och
            runnit ut i sanden

         älskling (älskling, du är)

    min / du är min

            solskenspojke (min)

         andra hälft

    (min bättre hälft / men)

inget spelar roll, inte ens orden

       om man inte litar på det / tror på det men

  älskling (älskling du är)
     nycklar vargar kärleken och

tusen röda rosor men (ibland)

                ibland flyger jag

  alldeles för nära (alldeles för fort och då)

           b r ä n n e r  v ä r m e n ,  ä t e r

min tunna hud / människoskrud   (lämnar mig)
      naken sårbar och förkolnad

                  tom och överfull: en vålnad-

    samma jag samma död samma

                 o l i k h e t e r  ( s p e g e l m ö r k e r )

  smutssparvar ångestskarvar ångestörnar

         och av rosorna kvarstår / bara taggarna

  slutet som har börjat och paniken

              våndan, skriken

         (den tysta explosionen när

            torra läppar spricker)

- du gav mig livet åter

            älskling / men du glömde

        ( b r u k s a n v i s n i n g e n )

dom är här nu dom är här nu han är här

  (blomsterkransar / törnekronor:)

du är bara en tonåring och när djävulen

            andas /strömbrytare

     -k o n s t p a u s –

                  (dör vi?)

tusen nätter / spräcker kraniet

         (membranet)

  penetrerar invaderar depraverar

             trasar sönder / kärleken och lyckan

   drömbubblan basgången   (olyckan)

k o p p l i n g s t o n e n :

         (älskling, du är / en på miljonen)

förtälj mig ingenting, jag är hatet

   du är kärleken

 ( golvet rusar uppåt

          möter trötta ögon )

(chanser som dörrar; förlorare, stängda)

   spel spel, jävla spel

          lögner, delikata

    (nästan matte, derivata)

MEN VAR FAN ÄR KÄRLEKEN

    jag skriker, ord i spiraler

vrålar (cirklar, ovaler)

       basgången igen, gräver hål

      (lekrum som svekrum)

ekot bakom ögonen, du finns inte kvar

        h å l   s o m   t å r a r   /   o r d   s o m   s å r a r

jag hade fel och undrar /  vart jag försvann

                     (- jag vet ju inte, har ingen aning)

             vet bara att

jag är orsaken / orden bakom orden och du

         skulle ju visa mig

                 du skulle visa mig vägen

älskling (älskling du är)

     hålen, älskling - du är hålen

- s t o r l e k s a n p a s s a d e

         för demoner med vassa tungor att

sörpla önskedrömmar, snitta sicksacksömmar

      hungrig igen (lagom till efterrätten)

                visa mig

 allt det där jag inte ville se, kunde se

            (orkade)

  människor, visst är dom

       (korkade)

           visa mig / dina kort:

     kom vi spelar (skynda, fort)

            älskling (älskling du är)

  dynamiten i hjärnan, glittret i stjärnan

           alltförbraföratt  

       vara sann, vara Sann men

    du visste innan jag att du

               (jag sa ju, jag hade fel)

         jag sa ju till dig -

   älskling (dig har jag väl aldrig-)

d i g   h a r   j a g   v ä l  a l d r i g

          h i t t a t   p å .

I.
trassligt hår och trassliga tankar
     bittra tårar och ugglesång
döende musik för ett hjärta utan språk
en halvrakad skalle och ett rakt streck
          på hennes ekg ------

     en gång var du
som grönskande fält / hör
        du och solstrålarna     ihop
   och jag, jag återvänder
likt en fjäril / för att sova

när musiken tystnat likt ljudet av ett liv
     som tagit slut:
jag stannar / tills du försvunnit
    jag – en slumrande spindel
       jag – bleka dagdrömmar
med solskensparaplyn
                 och hår
              som rökelse –

    en kort sekund / hade jag
tusen sommarängar
      en kort sekund / hade jag
                      dig –



II.
när vi skiljdes åt kunde jag inte
          bära dig –
dina änglar dina fiender eller
t i d e n      /      m i n a   a r m a r
   ärrade och alldeles för svaga
                för att orka bära
           både dig och lögnerna –

u  n  d  e  r  v  a  t  t  e  n  s  s  å  n  g  e  r
        från hjärtats bakgård
               kärleken    till pillerkartan
                        (visade vägen)
genom flammorna, lärdomarna, självbilden
              och cigaretterna:
hon kommer aldrig att kunna bära dig men jag
          kan åtminstone vara
                   ditt askfat.




III.
tecknar ansikten (minnen av insikten)
i glödande koll, jag suddar ut och
          h å l l e r   a n d a n  :
        rädd att röra upp
allt det där som glömdes bort
               (rädd att låta)
    henne vakna igen och sätta sig
                 i  s p e g l a r n a .

på sommarängen, den du dränkt
     i blod, i bensin – dina solögons guld
              brinner mina drömmar
          som ett moln
                av svarta fåglar
          likt kung midas
       f  ö  r  b  a  n  n  e  l  s  e   –
                  ännu en dag utanför
      dödens trygga famn / i trädgården
vissnar mina blommor, förvandlas
till landminor, en för varje gång jag känt mig
          ensammare än jorden



IV.
     ängel; när ska du fatta?
        minnet av ekot är alltjämt
lika smärtsamt som i begynnelsen:
           (ångestskriket vid födelsen)
       b e s v i k e l s e n
   över cykeln som ständigt
           återupprepar mig

du kommer aldrig förstå – att se är inte
                    att tala (rosorna)
har alltid taggar; närmsta vägen till mitt hjärta
            är inte omvägen
runt lögnerna dom ristat    på min rygg
        och om ingen ropar dig tillbaka
     innan du har hunnit bort
                   kommer hon alltid
           att fortsätta / jag
dör som hunden och blommorna   (med tiden):
        res min sten och fortsätt
gå; prova nya ögon – nya sätt att se
    (hennes varulvsögon, de jag spottat ut)
nya sätt att orka – nya sätt att längta
             t i l l b a k a   h e m
   för    första    gången.

           din blick / en pilspets
   klöv vattenytan          (likt kometer:)
     hon laddade, jag sköt
                rakavägen upp; en rymdfarkost
                       i venens dunkande
            motorväg – fortare än tanken
   än stjärnorna enhörningar och hatet
       en  fallstudie  i  fördärv
                       k a s t a r       m i g
          skrattande i sopnedkastet / ner från en bro –
   hon var min medicin och jag var hennes
                b  o  t  e  m  e  d  e  l
         ett avskedsbrev till nästa livs
                   redan sönderbrända drömmar
  (min barndoms älskade älskade nalle)
            brun och silkeslen
        med utstuckna ögon och intorkad fradga
                         i pälsen –
     från barnstrupens appojkens ordlösa imploderande
                (   a   p   o   k   a   l   y   p   s  )


          (så länge alltförlänge)
                     - var hon      min?
tomma pillerkarta över ändlös ångest – tankar som krävde
sömnlösa nätter galla tänt mörker stål och flyktvägar
     (JAGVILLUTJAGVILLUTJAGVILLUT!)
      ut i försvinnandet : ord i omloppsbana

                       ( o   r   d  –  )
            ord som lockar ord som shockar
                                   rädslan i deras blickar
                   när jag vänder mig om
           (ser min orädda skavsårssjäl)
                     instängd i frysdisken:
                                     ett spökskepp av naglar
                     som förlängesedan  passerat
         v å r t      b ä s t f ö r e d a t u m
 

         men stanna kvar stanna upp –
                    (för allt i världen)
  ändrar sig ändrar mig – föder oss på nytt
       (ÄRDURÄDDNUDÅJÄVLAFITTA:)
i speglar blodiga badrumsgolv insmetade hala
                         av tonårsångest
festvåningar för demoner, reflektioner som ännu inte blivit
                                 hennes / ansikte
                   går tillbaka till att vara
          (glittrande dramatiskt grått och apatiskt)

                 - som onani med ett rivhjärn
             ( s o m   a l d r i g   f ö r u t )


               mina läppar; sårmunnar
kalla liksom stjärnor döda liksom änglar
    kvarglömda nyckelben /  brinnande
              barnröster; ett hav med slutna
            ( ö d l e ö g o n : )
                      svämmar över
     någonstans där sprutan slant
                    ur hennes
        drogrusiga hand hans
                rostiga stämband
          och ut ut ut
 ut i ansiktets bortdomnade
    ( v i n t e r g a t a   a v   d u b b e l t r a m p )


            älskling, du är mig främmande
       jag känner dig inte längre
               älskling, du är en fågel
           (du är som en fågel)
    en fet jävla duva som äter
             mina dagar som frön och sjunger
   lögnaktiga falsksånger med vindarna
              visslande / genom
   mina trasiga stjärnstoftslungor i respirator:
       en lysande indikator
   mitt binära ödelandskap av brinnande
               skyskrapor i morsekod -

    efter varje hjärtslag kände hon
  glassplittret i vrångstrupen, galaxerna utanför
               - ett rymdskepp kommer lastat!
   med vätebomber kräkormar revben och död
       hastigt uppsnortade när nålen slumrat in
                      lagt sig till vila i pulsen
            under höstregnet i napalm

             är hon likadan –
     (en massproducerad kraftlös / lögn för månen)
                  min kropp: transparent
         genom min transparens
 - narkotisk psykotisk felstämd och fartblind
              en ung kvinna med ambitioner
       (och bråttom att explodera)
 blind genom min blindhet; en frågande tystnad
           i mitt ljudmuseum panikmausoleum
                    gräs och psykofarmaka:
                           ett ljudlöst eko
  g e n l j u d e r   /     i   m i t t   b l o d
            i takt med helvetets
       sulfurskrik fiolångest och tonårstider
                      (alltid tonårsstrider)

        - men det går över, är ju bara en fas
                            lögner leenden med emfas


        men alltjämt flyter hon
 en tusendel ovanför dragningskraften
              som en spegel, mina speglar:
ALLAMINAÄLSKADEHATADEAVSKYVÄRDA –
             SATANSJÄVLASPEGLAR
     hon är min spegel, min spegel
 min satansjävlaspegel som
               förnekat mig     (och / jag)
   är ett evigt törstande rovdjur som dricker
 vodka gift blåbärsshots och tändvätska
               ( fyrahundraliter regn)
       din vanmakt med sugrör
                 er vanmakt i stuprör
    vattendroppar över vietnam
         stenade undervattensstäder
                               (pårökta som tårar)

     och i krubban föddes
              ännu en gris
     med törnekrona
              som lärde oss förstå
    omöjligheten i hemligheter och att rabbla utantill
 våra bortglömda bortgömda synder och kärleksbudskapet:
              nödvändigheten av korståg

                             och medan paranoian äter hål i min hjärna vidgas

                                                                            hålet i magen tills / min hela existens

                                                                     återigen består av

                                                                                   negativa andetag (i väntan på demoner)

                                      hjärtrytm i ultrarapid, ögon

             (flackande flygrädd – fjärilsflicka)

           smärtan som blixtrar i olika

                                 l j u s –

                           liksom stanken

                 av morgondagens

                                   ilsket röda

                 ärr som vanpryder / hat

                            som pulserar

                                          i taktfast

               vansinnestempo / i tonårens trasiga

                         h a n d l e d e r   /   f a r t l e d e r

                             ( t o r p e d e r ) :

(jag brukade drömma om dig men nu sover jag)

                           aldrig mer igen